Att vara mammaledig var så mycket bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig. När jag var gravid så hade jag ångest över att vara borta från mitt arbete som jag gillar så mycket och jag var rädd för att bli rastlös och bara gå och vanka. Så fel jag hade. Nu efter att ha varit hemma i 8 månader så är jag väldigt tillfreds med min tillvaro. Det är skönt att slippa stress och krav och jag längtar inte alls efter att börja jobba igen. Mina dagar går väldigt fort och jag hinner med så mycket roligt, detta är livskvalitet. Eftersom detta är mitt tredje barn och jag är 35 år så är det sista gången som jag har möjlighet att vara hemma så här. Jag ska nu verkligen ta vara på de här sista månaderna och hoppas på en härlig vår och sommar med många långa promenader i solen tillsammans med vänner. På tal om vänner så har jag under den här tiden även lärt känna många nya människor som jag trivs väldigt bra med och som jag känner ha blivit vänner för livet.
På tal om mammaledighet så går min lilla syster och väntar på att föda det barn som hon och hennes somabo väntat på i 9 månader. Att vänta och längta och sedan få föda barn är något helt fantastiskt. Det finns ingenting som går att jämföra med detta. Jag önskar dem lycka till och längtar efter att få hålla i det lilla underverket. Vad stor M kommer att bli nu i jämförelse med den lilla nyfödda.
Idag ska jag ta med 13-åringen till stan han behöver klippa sig, det behövs verkligen.